Vinter

Sommar

Pistkarta
Brand logo

Snöproduktion - så går det till

Hur gör man egentligen snö, varför kör inte pistmaskinen på dagen och vad skiljer producerad snö från natursnö? Det är några av frågorna vi får varje säsong kring det nästan mytomspunna arbetet med att tillverka snö. Här förklarar vi allt detta och lite till!

Skillnaden mellan natursnö och producerad snö

Vi börjar från början. Anledningen till att vi producerar snö är för att kunna öppna anläggningen så tidigt som möjligt, oavsett väder, men även för att kunna erbjuda en lång säsong med många nedfarter öppna. Skillnaden mellan producerad snö och natursnö är att den förstnämnda har en mer kompakt snöflinga som gör att den smälter långsammare, vilket innebär att vi kan hålla backarna i fint skick även om en stor del av natursnön skulle smälta bort. Man brukar säga att 10 centimeter producerad snö motsvarar ungefär 80 centimeter natursnö.

Den perfekta temperaturen för snöläggning

Om minusgrader hade varit det enda som räknades hade snöläggningen varit en enkel process att förstå, men det är fler faktorer som spelar in. Innan snökanonerna startar måste även vinden och luftfuktigheten tas med i beräkningen. Vindriktningen är viktig för att få ut så mycket snö från en kanon som möjligt, då snön behöver nå långt in i backen för att täcka så stor yta som möjligt. Luftfuktigheten spelar roll för att den kan avslöja om det är kallare än vad termometern visar. Genom att frekvent ta hänsyn till och kontrollera alla dessa faktorer kan våra snöläggare få en bättre bild av hur mycket snö som kan produceras och hur många kanoner vi kan starta. Torr luft är den absolut bästa för att producera snö och om termometern dessutom visar mellan minus 8 och minus 15 grader så förutsättningarna optimala.

Hur mycket snö behövs?

För att klara en säsong behöver en nedfart ha ett snödjup på cirka 1 meter och oavsett mängden natursnö så spelar den producerade snön en viktig roll. Faktum är att en perfekt backe mår bäst av en kombination av de båda snösorterna, oftast med producerad snö som grund. När natursnön väl faller blandas den med grundlagret för att på så sätt uppnå den bästa möjliga snöstrukturen för skidåkning. Resultatet? En nedfart som håller väldigt länge och som ger en fantastisk yta där du kan njuta av långa härliga carvingsvängar.

Varför manschestermönster?

Mönstret som du ser i snön på bilden känner du kanske igen? Det så kallade manchestermönstret, som både pistmaskinister och skidåkare suktar efter, bildas när när man preparerar snön. Men varför används mönstret och vad innebär det när pistmaskinerna preparerar snön?

Preparera är ett samlingsord för det som vanligen kallas för pistning. Under pistningen fräser pistmaskinen snön för att blanda den och lägger sedan ett manchestermönster med hjälp av mattan som är längst bak på maskinen. Det randiga manschestermönstret hjälper snön att kyla ner snabbare och åkningen känns både mjukare och skönare än om ytan hade varit helt plan. Att det dessutom är en fröjd för ögat är en bonus!

Varför är det isigt i backarna?

Att det blir isigt i vissa nedfarter har du garanterat sett och upplevt under ett besök på en skidanläggning. Ett vanligt missförstånd är att detta beror på att backen inte har blivit pistad, men den vanligaste förklaringen har, som så många gång förr, att göra med vädret. När varma dagar följs av väldigt kalla nätter bildas en form av isbildning på ytan av snön. Denna isbildning blir oftast kvar till nästa natt, då vi vill undvika att pista för nära inpå öppning. Om vi pistar precis innan skidåkare ska ut i backen så hinner snön inte kylas ner ordentligt i manchestermönstret. Snön blir istället mer porös och åks upp mycket snabbare, vilket varken vi eller våra gäster vill.

Det finns dock särskilda fall när man vill vara ute med pistmaskinerna så nära inpå öppning som möjligt och det är när det kommit mycket natursnö. Då ser vi till att pista i de områden där våra allra minsta gäster ska åka så att de får chansen att utvecklas på ett mer lättåkt underlag.